Jag vet inte om jag har skrivit om det tidigare men jag älskar att fotografera. Första minnet jag har av kamera är att jag fotograferade en av mina vänner när vi lekte fotomodell, och hon fotograferade mej, jag var nog 10 eller  11 år då. Jag sprang runt med kameran ibland när jag var liten bara för att det var kul. Det var då en analog kamera, och jag lärde mej fort hur man bytte film. Jag gick på konserter med kameran, såg mina tonårsidoler. Min mammas kamera fick utstå dom vilda konserterna.

Så en födelsedag fick jag min första digitalkamera, vilken present! Jag hade aldrig haft en egen kamera förut. Kameran följde med mej överallt, i ur och skur. Och det blev bara mer och mer fotografier, mer och mer minnen att bevara. Mer och mer brända skivor att vara rädd om. Så började min kamera bli sliten, den var var inte lika snabb som förut. Det tog lång tid att starta den och bateriet var inte det bästa. Min kamera skulle bli pensionär. I julklapp av mina föräldrar förra året fick jag min nuvarande kamera. En knallrosa Samsung. Jag fotograferar jättemycket, vart jag än är, även om det inte blir så mycket när jag är på antikaffärer, tyvärr. Jag har underbara minnen bevarade med hjälp av mina kära kameror.

Vad vore livet utan bilder. En bild säger mer än tusen ord.

Här nedan ser ni lite bilder som jag har tagit.